Nu är det på riktigt, men frågan är om det är bra eller inte..?
God morgon på er!
Jag ligger här på min säng i mitt “nya” rum och undrar vad i hela fridens namn jag gett mig in på….. Jag har kikat på kursinnehåll, kursplaner & prov och nu börjar man fundera på hur man ska hinna med sig med alla böcker som ska läsas och som rekommenderas, samt hur man i allt detta ska hinna äta, träna och bara vara. Mamma, som de flesta vet, åkte hem idag och hon lyfte ganska precis nu på väg tillbaka till Sverige. Det var svårt att säga hejdå så vi försökte att inte göra det, men det är så svårt när tårarna inte vill sluta rinna och kroppen bara skriker efter att få sova och vakna till några dagar tidigare då hon faktisk var här. Jag har iallafall försökt att distrahera mig lite sedan jag såg mamma sist och det gjorde jag med hjälp av en nyfunnen vän och mathandling. Dock kan man ju inte handla hela dagen och när man går där mellan hyllorna och hela tiden vill vända sig om och bara säga:” Titta här vad billigt!” eller något i stil med “ska vi ha en sån här? vad kan vi äta till denna?” Nu måste jag göra sådant själv och det kommer ta sin lilla tid att vänja sig vid.
Det som dock är grejen är att jag inte riktigt vill åka hem heller… men jag känner mig bara ensam, så jag antar att det blir bättre när vardagen kommer och alla typ 50 böcker ska läsas och prov ska göras, eftersom då har man nog inte tid att längta hem. Kanske efter hjälp av mamma eller pappa, men jag har sagt till personalen på skolan att de kommer vara så glad när jag går ut för de behöver inte se mitt ansikte något mer. [Läs mer…]




